29 augusti 2012

kanske om vi hade träffats ett halvår tidigare. då hade jag nog blivit kär i dig. men så skulle ju jag flytta hem en och en halv månad senare och allt kändes som 'vi gör det idag och så slipper vi känna några plikter'. i och för sig skönt det också. du svansade runt mig hela kvällen på hemmafesten. lite som en hund man vill ska tycka om en som man därför går och klappar på hela tiden. låter hemskt obehagligt men faktum är att jag njöt varje gång du klappade på mig. kanske för att det var på just mig du klappade. en liten flicka i ett främmande land med främmande språk, svältfödd på beröring. vanligtvis sitter man ju mest och tittar och är avundsjuk på de andra flickorna som får beröring. mestadels får de jobbigaste flickorna beröringen av de bästa pojkarna. spelreglerna kanske? så fick jag äntligen känna på dig. men så stannade det där. det blev bara den kvällen, den natten och morgonen efter. jag åkte hem till sverige, du blev kvar i tyskland och kanske saknar jag dig. jag vet inte riktigt. jag vet aldrig vad jag känner, allt är så svårt.