det finns en kille som jag gillar lite extra mycket. jag vet dock inte om han gillar mig. sen finns det en annan kille, en som gillar mig lite för mycket, men jag gillar inte honom. inte på det sättet. för jag försöker tänka på vad jag gillade bäst, vilka kyssar som gjorde att det pirrade i magen. såklart vann killen jag gillar. med honom pirrar allt. måste berätta detta för den andra killen som gillar mig. mina tankar är lika vingliga och krångliga som denna text.

så låg vi där i hans säng. benen var tätt hopslingrade i en knut som aldrig någonsin skulle gå att få upp. han smekte mig över benet men utan att se på mig. han blundade, men han visste att jag tittade på honom. trots att det var kolsvart i rummet såg jag att han log.

hur ska jag någonsin kunna bli kär i någon som inte kan kyssas?

denna fredagsnatt kl 23:40 ringer han som får mitt hjärta att dunka lite hårdare. han säger att han kommer hem till mig om en timma. jag svarar att ytterbelysningen är på, mitt efternamn står på dörren och att det bara är att ringa på. han repeterar mitt svar och vi lägger på. ska ha en full kille i min säng inatt. men det känns bra ändå. jag gillar ju honom!

avskyr att undra vad han kommer tycka. såklart vet jag att jag är som jag är. men så blir man ju så hemskt ledsen av en nedlåtande kommentar att man bara vill gråta. intalar mig själv att jag är stolt över min kropp, den är vacker och den är JAG! intalar mig själv att jag är den jag vill vara. men självförtroendet sviktar snabbt. kritiserar du åker du ut! så stark är jag inte att jag bara skakar det av mig och går vidare. tyvärr. men ska bli starkare, ska!